Quantcast
Till salu inom: ”

cigarrlåda säljes

Petum Optimum
F
Petum Optimum
F
Petum Optimum
F
Petum Optimum
F
Petum Optimum
F

Tidigare annonser till salu

Säljer ett jättetrevligt antikt skåp pga platsbrist. Observera att det är ett litet skåp med yttermått: höjd 67cm, bredd 44cm och djup 25 cm. Skåpet är inköpt på auktion av en släkting. Jag har ingen aning om var det kommer ifrån men det är delvis byggt av cigarrlådor och det står något skrivet med blyerts på insidan av dörren "Minne till Carl Johansson på sin 25te års födelsedag från far och mor". Säljes till högstbjudande,inga skambud tack!!
1990 Borås. 231 s. 28x21cm, 950g. Dek. klotband m. skyddsomslag. Rikt ill. Utg. m. anl. av Sv. Tobaksbolagets 75-årsjubileum. Mycket fint skick, delvis svagt blekt skyddsomslag, ISBN 9187584069. Beskrivning: Vilket är sambandet mellan ett ryttarporträtt av Rembrandt i National Gallery i London och ett svenskt industriföretag i 1600-talets Stockholm? Hur kommer det sig att figuren på en mosaik i en av Roms mest berömda kyrkor finns på en gammal svensk tobaksförpackning? Är protokollet från en rättegång i Stockholm i november 1616 det första spåret av tobaksbruket i Sverige? Hur uppstod tobaksmärkena? Frågor som dessa behandlas i denna bok in eb av de äldsta industrinäringarna i Sverige. Den svenska tobakshistorien består inte endast av årtal då förordningar utfärdades eller upphävdes, utan befolkas av en rad individer med skarpa profiler. Här finns "Tusendalerbritas son" Mickel Andersson, som vid ett inbrott i borgmästare Olof Anderssons lager stal en knippa tobak och därmed åstadkom det första säkra spåret av tobaksbruk i Sverige. Här avtecknar sig dragen av en holländsk köpmansfurste som under några spännande år omkring 1665 försåg den svenska tobaksindustrin med råvaror, produkter och inte minst arbetskraft. Bland de utländska specialarbetare som genom hans och andras förmedling kom till Sverige märks tobaksspinnaren Petter Mynder, som från ett fattigkvarter i Amsterdam flyttade till Stockholm där han blev storköpman och rik. Men boken handlar också om anonyma människoöden som dras fram ur arkivens glömska och skildras med inlevelse och värme. Ett fylligt avsnitt ägnas de tidiga tobaksförpackningarna. Deras motiv har en historia som sträcker sig långt tillbaka i tiden. Ett av de mest kända tobaksmärkena på 1700-talet var Hoppet. Motivet, en kvinnofigur som håller en bukett i ena handen, går tillbaka på religiösa föreställningar långt borta i antiken. Gudar, kungar, sjöhjältar, poeter, revolutionärer, storpolitik och tekniska landvinningar slår igenom på cigarrlådor och tobakskarduser där de utgör ett slags spontan, ofta förbisedd kommentar till historien. Ur arkiv, universitetsbibliotek och samlingar i Sverige, England och Holland stiger det fram ett stycke svensk industrihistoria med okända detaljer, illustrerad av ett omfattande, i sina huvuddelar tidigare inte visat bildmaterial.
1990 Borås. 231 s. 28x21cm, 950g. Dek. klotband m. skyddsomslag. Rikt ill. Utg. m. anl. av Sv. Tobaksbolagets 75-årsjubileum. Mycket fint skick. ISBN 9187584069. Beskrivning: Vilket är sambandet mellan ett ryttarporträtt av Rembrandt i National Gallery i London och ett svenskt industriföretag i 1600-talets Stockholm? Hur kommer det sig att figuren på en mosaik i en av Roms mest berömda kyrkor finns på en gammal svensk tobaksförpackning? Är protokollet från en rättegång i Stockholm i november 1616 det första spåret av tobaksbruket i Sverige? Hur uppstod tobaksmärkena? Frågor som dessa behandlas i denna bok in eb av de äldsta industrinäringarna i Sverige. Den svenska tobakshistorien består inte endast av årtal då förordningar utfärdades eller upphävdes, utan befolkas av en rad individer med skarpa profiler. Här finns "Tusendalerbritas son" Mickel Andersson, som vid ett inbrott i borgmästare Olof Anderssons lager stal en knippa tobak och därmed åstadkom det första säkra spåret av tobaksbruk i Sverige. Här avtecknar sig dragen av en holländsk köpmansfurste som under några spännande år omkring 1665 försåg den svenska tobaksindustrin med råvaror, produkter och inte minst arbetskraft. Bland de utländska specialarbetare som genom hans och andras förmedling kom till Sverige märks tobaksspinnaren Petter Mynder, som från ett fattigkvarter i Amsterdam flyttade till Stockholm där han blev storköpman och rik. Men boken handlar också om anonyma människoöden som dras fram ur arkivens glömska och skildras med inlevelse och värme. Ett fylligt avsnitt ägnas de tidiga tobaksförpackningarna. Deras motiv har en historia som sträcker sig långt tillbaka i tiden. Ett av de mest kända tobaksmärkena på 1700-talet var Hoppet. Motivet, en kvinnofigur som håller en bukett i ena handen, går tillbaka på religiösa föreställningar långt borta i antiken. Gudar, kungar, sjöhjältar, poeter, revolutionärer, storpolitik och tekniska landvinningar slår igenom på cigarrlådor och tobakskarduser där de utgör ett slags spontan, ofta förbisedd kommentar till historien. Ur arkiv, universitetsbibliotek och samlingar i Sverige, England och Holland stiger det fram ett stycke svensk industrihistoria med okända detaljer, illustrerad av ett omfattande, i sina huvuddelar tidigare inte visat bildmaterial.
1990 Borås. 231 s. Dek. klotband m. sk.omsl. Rikt ill. Utg. m. anl. av Sv. Tobaksbolagets 75-årsjubileum. Mycket gott skick, något kantnött skyddsomslag. ISBN 9187584085. ENGELSK TEXT. Beskrivning: Vilket är sambandet mellan ett ryttarporträtt av Rembrandt i National Gallery i London och ett svenskt industriföretag i 1600-talets Stockholm? Hur kommer det sig att figuren på en mosaik i en av Roms mest berömda kyrkor finns på en gammal svensk tobaksförpackning? Är protokollet från en rättegång i Stockholm i november 1616 det första spåret av tobaksbruket i Sverige? Hur uppstod tobaksmärkena? Frågor som dessa behandlas i denna bok in eb av de äldsta industrinäringarna i Sverige. Den svenska tobakshistorien består inte endast av årtal då förordningar utfärdades eller upphävdes, utan befolkas av en rad individer med skarpa profiler. Här finns "Tusendalerbritas son" Mickel Andersson, som vid ett inbrott i borgmästare Olof Anderssons lager stal en knippa tobak och därmed åstadkom det första säkra spåret av tobaksbruk i Sverige. Här avtecknar sig dragen av en holländsk köpmansfurste som under några spännande år omkring 1665 försåg den svenska tobaksindustrin med råvaror, produkter och inte minst arbetskraft. Bland de utländska specialarbetare som genom hans och andras förmedling kom till Sverige märks tobaksspinnaren Petter Mynder, som från ett fattigkvarter i Amsterdam flyttade till Stockholm där han blev storköpman och rik. Men boken handlar också om anonyma människoöden som dras fram ur arkivens glömska och skildras med inlevelse och värme. Ett fylligt avsnitt ägnas de tidiga tobaksförpackningarna. Deras motiv har en historia som sträcker sig långt tillbaka i tiden. Ett av de mest kända tobaksmärkena på 1700-talet var Hoppet. Motivet, en kvinnofigur som håller en bukett i ena handen, går tillbaka på religiösa föreställningar långt borta i antiken. Gudar, kungar, sjöhjältar, poeter, revolutionärer, storpolitik och tekniska landvinningar slår igenom på cigarrlådor och tobakskarduser där de utgör ett slags spontan, ofta förbisedd kommentar till historien. Ur arkiv, universitetsbibliotek och samlingar i Sverige, England och Holland stiger det fram ett stycke svensk industrihistoria med okända detaljer, illustrerad av ett omfattande, i sina huvuddelar tidigare inte visat bildmaterial.
En årsbok till medlemmarna av Kulturhistoriska föreningen för södra Sverige. Lund. 1987. 200 s. Inbunden. Dekorerat förlagsband. 21x14cm. 440 gram. Nyskick. Förpackningshistoria, tunnan, klädesplomber, förpackningar i bunden form (förpackningar som ger sken att vara en sak, men som egentligen är något annat), tepackning i Kina och Sverige, emballageglas, påsar, tobaksknyten, patronhylsan, migränstift och tallbarrsdoft, kosmetikaförpackningar, Mazettis ögon-cacao, cigarrlådor, kung på burk, leksakers förpackningar och marknadsföring, sockertopp, bärkassar. Aldrig läst.